Joakim Engberg

Det går inte ens att beskriva den känslan jag hade där inne i kyrkan, och som jag tror många andra också hade. Den där hemska känslan av sorg och saknad, fast endå något mer. När det först gjorde så ont att tårarna fastnade någonstans på vägen och klumpen i halsen bara värkte och värkte. Men sen kunde tårarna inte sluta rinna istället..

Det var så fint, alla blommor, din kista, kortet på dig, allting. Men det gör så obeskrivligt ont att veta att det var sista gången, det här var hejdå på riktigt..

Jag tänker på dig hela tiden gubben, och jag hoppas att vi ses någon dag när tiden är inne. Du är en ängel nu Jocke. På riktigt.



Things will never be the same without you.. Jag saknar dig. Vila i frid <3





http://www.youtube.com/watch?v=ZGwDYBWEDSc

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0